Det bara fortsätter.

Hur ska jag känna? Hur ska jag bete mig för att alla ska vara nöjda? Ska jag hålla käften och sitta i ett hörn här hemma och inte ha ngn åsikt? För det är så det verkar som om ni vill ha det.

Jag och mamma bråkade häromdagen. Det som sårade mig mest var att hon ville att jag skulle komma hem över jul och nyår, men jag får inte ta med mina katter.
-Enligt henne så är det mitt fel att jag köpt två katter, och det kan jag inte lägga på henne. Det är orättvist och dumt att jag "hotar" med att jag inte kan komma hem på grund av katterna. Jag får inte jämföra Pernilla och mig, för vi är OLIKA personer. (Fastän vi växte upp med att STÄNDIGT bli jämförda och att allt skulle vara rättvis). Vi är vuxna nu och får ta hand om våra egna problem.

-Jag ser det såhär. Jag jämför Pernilla och mig i detta problem, eftersom för något år sedan fick Pernilla tillåtelse att skaffa en hund. Mamma gick med på att uppfostra hunden, hon gick med på att ta tiden som det tar att ha hund. Även om Pernilla lovat att hon bara skulle ta hand om hunden ensam, så visste mamma att det skulle kräva mycket av alla som bodde i huset. Hon visste MED detta att Pernilla skulle behöva ta med hunden över jul och nyår HEM när hon skulle ha flyttat hemifrån. Det är DÄRIFRÅN jag tar denna sak.
Ska jag behöva betala katthem över jul och nyår för TVÅ raskatter, ca 4000:- , när dom istället bara skulle kunna få följa med gratis hem? Då mamma redan har en katt hemma som ÄLSKAR alla katter och som jag vet skulle gå ihop direkt med mina? Jag har inte ens 4000:-. OM jag kommer ha pengar att ta mig hem är det ett jävla UNDER, men mer än så har jag inte.
Varför har hon den "spärren" då hon inte kan säga, "Vet du vad? Jag saknar dig och jag vill ha dig hemma hos mig över jul och nyår, ta med dig dina katter och kom hem till mig". Varför ska det vara så ... svårt när det gäller mig?


Det går runt så mycket just nu. Det är så FRUKTANSVÄRT mycket strul med familjen HELA tiden. Jag klarar inte detta.