Vissa dagar/kvällar är jobbigare än andra. Ibland måste bara den andra partnern i ett förhållande försöka förstå och bara finnas. Men ibland så blir det inte så, och då sitter man och undrar varför?
Jag känner mig lättare och lättare kring hjärtat. Tror det är till STOR del att jag har Jennifer och Carro i mitt liv nu. De ringer, skriver och stöttar MER än vad de själva förstår. Jag skulle inte klara att jobba 10 timmar per dag, ut och gå, hem och laga mat och ändå vara glad under tiden om det inte vore för dom.
Dessutom så dömer de mig aldrig. De säger vad de tycker om jag frågar och dom säger att jag är fin och vacker som jag är, och kanske för första gången så tror jag lite på att dom kanske faktiskt tycker det. Jag kan inte själv tycka det vid detta laget, inte som jag ser ut nu. Men kanske om 10 kg så är jag är bit på vägen? Jag har gått ner 4 kilo sen jag flyttade hem och det känns skönt. Men innan nyår hoppas jag på att tappa minst 6 kilo till, så det blir till att ut och gå varje dag och sedan ska jag gå och köpa dom tabletterna som mamma köpte häromdagen. De expanderar i magen 200% och gör att man känner sig mätt nästan med en gång. Tänkte att jag skulle ta dom på kvällarna så jag slipper det målet. ( JAG VET, men det är bara under en månad och sedan ska jag äta normalt igen ) . Det finns inga genvägar, men ibland måste man ha hjälp på traven. Jag vill aldrig någonsin mer höra min mamma säga; Är du säker på att du inte är gravid Rebecca? Eller mormor; Jag ser att du haft mat att äta i Stockholm iaf Rebecca.
Det finns alltid två sidor av en historia. Ibland får man hålla öronen och sinnet öppet innan man lyssnar på och dömer ngn därefter.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar