Det har varit många dagar som jag inte orkat att ta itu med mig själv.
Men samtidigt har jag puttat bort Cim och inte låtit han trösta mig alls. Igår var det inte alls kul, men nu har jag tagit tag i mig själv och igår behövdes. Bättring på gång, och snart får vi vår nya lägenhet, med våra egna saker i och det kommer bli underbart.
För övrigt vill jag bara passa på att säga att jag ser upp till alla som köper hundvalpar. Jag kan tänka mig, att många raser inte är lika krävande. Men en rottweiler/schäfer valp på några månader är PEST! Jag har tålamod med djur. Verkligen. Men när ungen hoppas efter kopplet och biter och tjuvnyps och springer runt runt hela tiden när man går med honom bland folk är jobbigt. För han är helt underbar hemma, och lyder hyfsat. Men folk som inte känner hundar tycker ju att det ser HEMSKT ut, typ misshandel när man lägger ner valpen då han bitit och hållit på och man verkligen ska lägga ner och lugna ner sig. jag brukar ta han lätt vid nacken såsom andra hundar hade lagt ner honom på maken om dom skulle läxa upp honom.
Men valpar är sådana teatermänniskor. Han börjar skrika och gnälla JÄTTEhögt, fastän jag till och med håller mina katter hårdare och det vill säga att jag håller ner han väldigt snällt. Men pinsamt blir det ju när folk tittar och undrar vad man håller på med...:/
Funderar på om jag ska gå med honom till Cims arbete sen. Det skulle nog underlätta Mikaels arbete sen på kvällen:) Men UNDERBAR annars:)
Älskar min pojke. Finaste som finns<3
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar